oliwiaaa

Säg aldrig att du fattar och förstår om du inte gör de. Det är inte sant, det enda jag vill höra är sanningen. Du har inte varit med om samma sak, du vet inte hur det känns att gråta tills tårarna tagit slut, tills kudden är alldeles blöt! Hur hjärtat faller i bitar och hur smärtan gjort dig förlamad del för del. Allt på samma gång. Du vet inte hur det känns att aldrig lita på någon igen. Att hata kärleken, det vet du faktiskt inget om. Att helt plötsligt inte finnas mer, du är borta på två sekunder. Föralltid. Sen är du ingen speciell längre, du är som alla andra. Den känslan är okänd för dig. Jag är ledsen men den här gången kan du inte trösta mig, det är jag som måste få allt bra igen. Det tar sin lilla tid, men låt mig få den tiden. Snälla. Att gå och hoppas på något som är omöjligt, det är min vardag. Jag vill inte att du ska tycka synd om mig, men säg inte att du förstår. Ingen förstår, inte ens du. Du har ingen aning om vad du snackar om för jag skulle aldrig låta dig känna den smärtan, aldrig. Du är för underbar för det. Men om den en dag skulle träffa dig med, vilket skulle vara hemskt så lovar jag att jag ska finnas där för dig som du för mig. Det det du säger gör mig helare, aldrig riktigt hel men det betyder, varenda litet ord ur din mun är tänkvärt. Du har upplevt mycket, säkert mer än mig men just det här vet du tyvärr inget om. Inget. Men jag älskar dig för att du är alltid är där och försöker.